Krönika
06:35 | 12 januari 2017

Droger gör utsatta till förlorare

Krönikören Jan Kallberg lyfter problemen med knark i mindre orter.

När man skriver årets första krönika vill man vara positiv, uppåt och se allt i ett nytt vackert ljus. Dagens ämne är inte något vidare positivt eller upplyftande men detta försvinner inte om vi inte tar fram det och diskuterar det.

Narkotika är ett stigande problem i mindre orter och det påverkar allt fler på olika sätt – genom eget missbruk, genom att man får saker stulna, att man blir misshandlad eller att folk spårar ur i största allmänhet. Det är ingen moralpanik eller alarmisttakter som plötsligt flyter upp från min sida – det är enkla fakta. 

Dagens knarkare är inte tre permanenta pundare på Hökartorget. Det är yngre och äldre, det är folk du inte skulle tro det om och preparaten är mer mångfacetterat än tidigare.  
Det är en internationell trend att samhällen med färre jobb, minskande möjligheter och svårt för unga med liten erfarenhet och utan utbildning att få en utkomst successivt blir orter med ett stort inslag av droger. Det är inget unikt. 

I den amerikanska delstaten New Hampshire, som påminner om Västmanland med mycket landsbygd och små städer, dog ungefär 500 personer ifjol av överdosering av narkotika. På en befolkning som är en och halv miljon människor eller en sjättedel av Sverige. Det motsvarar då 3 000 döda på Sveriges befolkning. Antagligen ligger denna utvecklingen före den svenska men Sverige strävar åt samma håll.

Myten säger att knarket flödar i knarkarkvartar i storstädernas nedgångna miljöer men data visar att det finns egentligen inga delar av samhället där knarket inte förekommer varesig det är på stigarna i Köping eller gillestuga i Fellingsbro. 

Sverige rapporterade år 2014 till EU:s narkotikabyrå EMCDDA att 609 avlidit i narkotikarelaterad dödlighet medan antalet trafikdöda i Sverige för samma år var 275. Låt oss stanna där. Av antalet som dör av knark dör bara 45 %  av det antalet i trafiken.

Jag hade Ruth Englund i Malmaskolans lågstadium och den grundläggande matematiken har jag klarat mig bra med – utan kvadratrötter och tredjegradsekvationer. Detta är väldigt enkelt. Vi lägger enorma resurser på trafiksäkerhet medan knark är lågprioriterat – trots att dubbelt så många dör. 
 
Att sätta upp 93 500 mitträcken på E18 mellan Köping och Örebro kostar 30 miljoner kronor. Antag att det räddar två liv om året, vilket antagligen är högt räknat. Samtidigt dör 2.2 gånger fler av droger. Om vi la samma vikt på att förhindra narkotikarelaterade dödsfall skulle 66 miljoner kronor lagts 2016 på narkotikaprevention och motverkande åtgärder i västra Västmanland. Men det gör man inte. Varför? Narkotika tas inte som ett reellt problem. Hur många stulna cyklar behövs det för att vanligt folk skall se problemet? Det handlar inte bara om död och överdos, det är också oprovocerat våld, skadegörelse och inbrott.

Om jag tar två starköl och kör från ena änden på hotell Scheeles parking till den andra för att flytta bilen blir alla runtomkring en upprörda och det är jätteallvarligt – det är rattfylla. Hur många är det som ingriper när vänner och bekanta äter lite extra receptbelagda läkemedel för att ”lugna nerverna”? Antagligen väldigt få.

Här kommer det positiva budskapet. Ni har väntat länge nog trogna läsare. Du kan förändra synen på vilken skada narkotika gör i samhället, du kan reagera och stödja dem som glider ut i gränslandet till missbruk och du kan bli med och bryta den här utvecklingen.

Jag kan köra till Örebro utan mitträcke. Den risken tar jag. Om staten lägger dessa pengar på att ge kommunerna finansiella resurser att hjälpa folk ut ur missbruk och bryta utvecklingen tillsammans med en engagerad befolkning. 

Tänk på: håll dig till ämnet, håll god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln

Från löpet

Dagens lunch

Dagens lunch

Grattisannonser

Grattisannonser Boka en gratis grattisannons för publicering här på magazin24.se

Minnesannonser

Minnenannonser Välkommen att boka in din minnesannons på magazin24.se
+
-