Lördagen den 5 september samlas 20 personer från hela landet på Trafikcenter i Kumla för att genomgå flera tuffa tester, som till slut visar vem som är Sveriges bästa busschaufför 2009.
En av de 20 som har möjlighet att kamma hem titeln är Mathias Axelsson från Köping, som är VD för Axelssons Trafikskolor. Företaget startades som Köpings chaufförskola redan 1913, förvärvades av Urban Axelsson -51, bytte namn och har drivits av familjen sedan dess. Idag har man kontor i Köping, Västerås och Eskilstuna, omkring 35 anställda och förutom ”vanlig” trafikskola är man dessutom ett av landets ledande utbildningsföretag inom transportgrenen.
Sedan Mathias och hans syskon tog över driften av Axelssons Trafikskolor år 2000 blir det mest pappersarbete för Mathias, men vi har även sett honom som trafiklärare åt ”I en annan del av Köping-Mats” samt bröderna Calle och Alex Schulman.
– Man har ju privilegiet att ta roliga jobb, skrattar Mathias, som gärna kör hockey- och fotbollsresor när det passar.
 
Hur kom det sig egentligen att du anmälde sig till Bussförar-SM?
– Jag hjälper STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund, reds. anm.) att göra frågor till teoriproven, främst för tung trafik, berättar Mathias. Och när jag var där en gång i mars eller april så visade en kille testet till bussförar-SM och sa att ”du borde testa det här”. Så jag gjorde testet mest för skojs skull – sedan ringde de här om veckan och berättade att jag var i final.
 
Och den klassiska frågan – hur kändes det?
– Alltså, egentligen tycker jag inte att det är så konstigt. Inte för att vara kaxig, men jag kör faktiskt buss riktigt bra!
­– Jag har kört många bussresor och utbildat mig mycket genom åren. Uttagningen var ju ett teoriprov och eftersom att jag håller på med det så var det inte särskilt svårt, trots en del kluriga frågor.
 
Hur mycket buss har du kört egentligen?
­– Oj, massor! Jag tog busskort -93, när jag hade åldern (21 år, reds. anm.) inne och började köra turisttrafik direkt. Det minns jag, hur skeptiska folk kunde vara för att jag var så ung. Den första biten satt alla tysta och lutade sig ut mot mittgången för att titta, men när de efter två-tre korsningar  märkte att jag körde lugnt och fint så började de slappna av, skrattar Mathias, som blev busslärare två år senare. Så är det väl alltid när man har åldern emot sig – då får man istället bevisa sig genom kunskap.
 
Vad gör dig till en bra busschaufför?
– Jag kör mjukt och otroligt säkert, det tror jag alla som har åkt med mig håller med om.
– Sedan är jag nog ganska trevlig också, det är jätteviktigt. Det är nästan hela grejen med att köra buss, att kunna ta hand om passagerarna. Det spelar ingen roll hur bra man manövrerar bussen om man är som Lasse Kongo, det går liksom inte.
 
Tänker du ladda upp inför SM på något särskilt sätt?
– Först tänkte jag ut och åka lite, så att det verkligen sitter. Men vafan – jag har ju kört så mycket och det ska ju bedömas hur jag är i dagsläget, inte efter att ha ”tränat”. Så det blir inte någon särskild körning inför finalen.
 
Har du något särskilt mål med Bussförar-SM?
– Givetvis vill man vinna, det ska jag inte sticka under stol med, säger Mathias och flinar. Men jag tycker att finalen borde vara en skarp körning med fullastad buss. Det är då den verkliga utmaningen är, när man både ska köra bra och ta hand om sina passagerare.
– Busschaufförsyrket har otroligt taskig status med tanke på vilket ansvar det innebär. Därför är en sån här grej bra, yrket får mer uppmärksamhet och kanske kan bussförarna få mer respekt för det arbete de gör.