Köping15°Lätt molnighet

Magazin24

Mediapanelen tycker till om reklam

Olle Ytterberg, Jan Kallberg, Henrik Hansson och Karl Beijbom behandlar ett nytt ämne.

Nyheter · Publicerad 14 maj, 2017 kl. 18:40

1. Hur tror du att man i allmänhet påverkas av reklamflödet i media?

OY: Att tro att man inte påverkas är lika naivt som att tro att man inte har några fördomar! I traditionella media handlar det ännu mest om samma mekanismer som funnits under många år, men i digitala media utvecklas algoritmerna i en imponerande takt. Reklamen blir mer och mer anpassad till individ och till och med anpassade efter behov vi ännu inte vet att vi har. 
Det här låter som en säljares floskelvokabulär, men sökvanor på nätet och våra intressen styr vad vi får för reklam, redan innan vi är medvetna om vad vi kommer att söka efter. Bra eller dåligt? Det är en helt annan diskussion. 

JK: Jag tror att man får sluta tala om allmänheten år 2017. Det borde man redan gjort när jordbrukssamhället bröts upp och urbaniserades runt 1920. Folk påverkas olika eftersom vi kommer från diversifierade bakgrunder, begreppsvärldar och vi delar inte samma weltanschauung som Freud skulle uttryckt det. 
Dock tror jag att reklam berör, den gör oss informerade, förbannade, upprörda, likgiltiga, melankoliska, köpsugna, frustrerade, förvånade, enfaldiga och upplysta. Bra reklam får oss intresserade, bra företag möter oss med bra service och respekt och det ger goda omdömen på nätet, vilket leder till mer affärer. 
Reklamen är en katalysator för kedjerereaktioner. Det är som att dra i startsnöret på en gräsklippare - det måste börjas någonstans.

HH: Generellt tror jag man intalar sig att man påverkas negativt, men vid djupare analys stämmer det nog inte riktigt. Är jag intresserad av att köpa en cykel till min 7-åriga dotter tittar jag febrilt efter annonser och priser på barncyklar. Är jag inte intresserad av cyklar tycker jag reklamen stör.
Olika kulturer påverkas också olika. När vi långt in i förra seklet hade reklamförbud i t.ex tv, hade det funnits i USA i närmare 40 år.
Idag känner nog få att reklam inte är en del av tillvaron. Det är nog mer utformningen av den som stör.

KB:  Antalet intryck och budskap som vi dagligen utsätts för i press, radio, tv, sociala medier samt i offentliga miljöer, inomhus och utomhus, har vuxit lavinartat. Samtidigt är det mindre sannolikt att vi skall lägga märke till ett speciellt budskap, komma ihåg det och få oss att agera och reagera - t ex konsumera. Allt detta ökar kravet på att reklamen är kreativ, sticker ut, skiljer sig från mängden.

2. Är det skillnad på olika media (tv, radio, tidningar) i hur man påverkas?

OY: Ja, det är interaktiviteten som avgör. Nätbaserad reklam anpassar sig efter dina kommande behov, det låter som sci-fi men är verklighet i dag. Reklam i andra media är ett uttryck för vad någon, en person, tror att du vill ha.

JK: I TV påverkas man mer eftersom det är rörliga bilder, du får ett större intryck, men det är också den mest störande och negativa reklamen. Den lämnar mindre till dig att tänka efter - utan forcerar sig på dig. Vilket inte är givet positivt. Det som är mest störande är tiden - eftersom man tittar TV när man vill ta det lugnt. Jag tittar inte mycket TV men när jag gör det stör TV-reklam. 
Radioreklam har jag lättare att ta till mig och jag lyssnar en hel del radio när jag kör bil, vilket jag gör en hel del eftersom det gäller att passa på innan oljan tar slut. Problemet med radioreklam är att jag inte kommer ihåg exakt vilket företag eller telefonnummer - så den reklamen faller bort ur minnet. Radioreklam som jag kommer ihåg är typ ”Fria pepparkakor på Erikslund hela helgen” eller ”Köp din jordsäck av Ströbohög denna lördag”. 
Enkla, raka budskap till ställen jag känner. Jag föredrar tidningar och nätet eftersom jag kan välja att läsa reklamen och det tar mindre av min tid. Jag känner mig mer i förarsätet när det gäller att söka information och mötas av information. 
Jag har även information lättillgänglig att spara så jag kan åka dit eller ringa..

HH: Rörlig bild visar sig ha stor impact, både i positiv och negativ bemärkelse. Print-annonser är mer ”safe”, om man kan uttrycka sig så. I digital media, som påminner om print, är det mer placering och repetition som skiljer och också eventuellt stör. Förr sa man att man ”bläddrade förbi” reklamen, nu klickar man bort eller scrollar förbi. Media kämpar om att få läsarna att inte göra just detta, att istället få läsaren att stanna upp. 
Det kan bli en märklig kamp om utrymmet vilket tyvärr inte gynnar någon i slutänden. Print har betydligt mindre av det problemet. Radioreklam vet jag för lite om men ur personlig synvinkel tycker jag den känns föråldrad. Samma jingel-melodier som 1990..

3. Vilken uppgift fyller reklamen i media?

OY: Reklamen betalar mellanskillnaden mellan den faktiska kostnaden och det du är beredd att betala för media. Man kan tycka vad man vill, den är nödvändigt.

JK: Det är ett utbyte mellan media som har publik och utgifter och företag eller kommuner som saknar publik och har pengar. Det är ett rätt enkelt kakrecept. En sidoeffekt är att reklam informerar och reklam är bra för den lokala ekonomin eftersom den ser till att pengar intjänta i Köping stannar i Köping. 

HH: Förr ställde man sig på en torgmarknad och ropade ut sina budskap. Hade man ett fint stånd, bra slogans, var vältalig och trevlig samt förhoppningsvis bra produkter så sålde man. Ingen större skillnad idag bara det att det är väldigt många olika torg och skrika högst kanske inte alltid är bästa sättet. Strömningarna går idag mer mot att sälja på ”varför” istället för ”vad”. Varför ska jag just välja din pizzeria? Jag vet att du har färsk, svensk, ekologisk, lokaltillverkad ost men det har alla andra pizzerior också, säger dom i alla fall. Så, vad gör din pizzeria så speciell? Det kan reklamen hjälpa till att lyfta fram.

KB: I första hand är reklamen i media en ekonomisk förutsättning för att en tidning skall utkomma liksom för att radio- och tv-program i kommersiella kanaler skall kunna sändas. Reklam har också ett konsumentintresse inom produktområden där mediekonsumenten för tillfället har ett köpintresse. Står jag i begrepp att köpa en bostadsrätt, en villa, en bil eller en husvagn så är givetvis annonser inom dessa produktområden av största intresse. 
Har jag just nu inget intresse av att köpa en hammock eller en utegrill hoppar jag ointresserad förbi annonser för dessa produkter. I livsstilsmagasin inom t ex mode och heminredning förstärker de ofta eleganta annonserna den helhetsupplevelse som det innebär att läsa och bläddra i denna typ av publikationer.

4. Kan man driva ett oberoende media utan reklam?

OY: Nej, det är jag övertygad om att man inte kan i dag..

JK: Nej, reklamfri prenumererad media skulle bli för dyr för svenskar med ett litet land, ett litet språk och följdaktligen en liten publik. Så i svensk kontext återstår bidrag från det offentliga samhället, vilket är politiskt styrt, och då blir man beroende av bidrag och det är värre eftersom du då har en huvudman. En tidning har kanske femhundra annonsörer, av vilka kanske trettio är större och återkommande, vilket ger en bred och mångfacetterad bas. 
Det ger oberoendet - det spektrum av företag som är med och betalar vilket gör att man inte är i direkt beroendeställning. Ingen annonsör är stor nog att driva inriktningen som en enda offentlig bidragsgivare.  Detta är ett rent pluralistiskt argument men det håller.

HH: Mycket svårt.

KB: Det återstår att bevisa. Även dagstidningar som erhåller stora presstöd är fortfarande beroende av en god annonsförsäljning för att ha råd att utkomma. Den enda reklamfria publikation jag känner till är vänstertidningen ETC, som förutom sedvanliga prenumerationer också har ett antal stödprenumerationer till högre/mycket högre pris.

5. Kan man driva reklamfinansierat media utan att vara beroende?

OY: Ja, om man kan hantera integritetsfrågan. Jag tror att det är skillnad på nyhetsmedia och fackpress. I nyhetsmedia kan konflikten uppstå om redaktionen granskar eller beskriver något med koppling till en annonsör. Tar man som utgivare hänsyn till risken att förlora annonsintäkter har man kompromissat med integriteten, sitt oberoende och därmed på sikt en grundförutsättning för sin trovärdighet. 
Som annonsör har man all rätt att bli upprörd och sluta annonsera om man inte gillar det som media beskriver, men man måste ha klart för sig att en annons inte innebär något avlat eller immunitet i relationen till journalism. Här är mötet mellan konsumentmakt och integritet. Men hög integritet är ju inte i sig självt en garant för god journalistik eller kvalitet, man måste ju fortfarande publicera det folk vill ta del av.
I fallet med fackpress, med smalare innehåll och målgrupp händer det att man anar ett samband mellan stora annonsörer och omdömen i produktrecensioner.

JK: Alla är beroende i någon form av de som har inflytande på de inkomster man har. Det är ingenting unikt. Snarare, och jag är marknadsoptimist, tycker jag att reklam öppet deklarerar vem som står för plånboken. Det är bara att titta på annonsen. Beroendet i reklamfinansiering tycker jag är hanterbart. Det finns betydligt värre exempel i Sverige av beroendeställning och åsiktspåverkan. När såg du senaste borgerlig landstingskonst? 
När satte länsteater senast upp en högervriden pjäs? Jag återvänder till vad jag sa tidigare - media har många och olika annonsörer med konkurrerande intressen som var och en är en del av reklamutrymmet vilket är en garanti för ett grundläggande oberoende. I fysikens hägn fungerar det som att ljud neutraliseras av annat ljud på samma våglängd. Enkelt uttryckt.

HH: Kan man överhuvudtaget driva ett media utan att vara beroende? Kort svar: nej. En definition av beroende och oberoende kan vara på sin plats. Drar man det till sin spets är all media ”beroende” på ett eller annat sätt. 
Så frågorna blir snarare hur pass oberoende kan man vara och sen vill man vara oberoende? Varför skulle ekonomiskt beroende vara värre än politiskt? Antagligen för att ekonomisk vinning är av tradition ”fulare” än politisk vinning, även om det hjälper folk att få jobb. 
Att kritisera socialdemokratin i Aftonbladet var otänkbart på 70-talet. Kanske det är fortfarande.

KB: Lika viktigt som att journalistiken är konsekvensneutral och skiljer mellan fakta och åsikter - lika viktigt är att journalistiken och annonserna är oberoende av varandra. Om läsaren märker att en stor annonsör i en tidning i samma tidning kan glädja sig åt en stor redaktionell artikel, som i själva verket är förtäckt reklam - då tappar tidningen i anseende. 
Då löper tidningen stor risk att tappa i förtroende, både som reklamkanal och som redaktionell produkt.





Stora skillnader i utskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre

Västra Mälardalen Skiljer sig från kommun till kommun.

Lastbil körde in i viadukt

Arboga Ingen person skadad, men stora skador på lastbilen.

Full pott för Köpings BGK

Bangolf Imponerade på hemmabanorna, men gick miste om seriesegern.

Skrällseger av Fanny Olsson i Danmark

Hästsport Vann med tidigare segerlös häst.

Engelsmannen i Tårtgeneralen: "Mina ursprungliga repliker är borta"

Köping Internationelle skådespelaren improviserade sig fram.

Arbogatjejen svensk mästare

Tog förstaplatsen i det rekordstora mästerskapet.

Har du fått nya grannar?

Här är de senaste lagfarterna i kommunerna Arboga, Kungsör och Köping.

Antalet kissböter fortsätter minska

Böter för offentlig urinering har halverats.

Bra start för KFF:s nya tränarduo

Vann klart över topplaget från division 4.

Skadegörelse i Arboga

Krossat fönster upptäckt.

Bevattningsförbud i Kungs Barkarö

Förbudet gäller omgående.

Linus Svedlund klar för Jaromir Jagrs klubb

IFK Arboga-produkten blir utlandsproffs.

Biblioteket klottrades ner

Polis sökte gärningsmännen med hund.

Skola utsattes för skadegörelse

Flera fönster krossades.

Musik inifrån själen i Götlunda kyrka

"Låtar inifrån" – en genrebefriad blandning av egen och andras musik. En underbar och mycket speciell musikstund på söndagskvälen.

Bränder i Köping söndag kväll

Ytterligare två bränder har uppstått i Köping den här helgen.

Flera bränder i regionen

Inatt och de senaste dagarna har det brunnit på flera ställen i regionen.

Misstänkt drograttfylla på fredagskvälen

Misstänkt drograttfyllerist på Nibblesbackevägen fredag kväll.

Villainbrott inatt

Villainbrott i Hallstahammar inatt.

Larm om brand vid Skantzen

Inkom under fredagen.

Svenskt vemod i finstämda visor

Finstämt, vemodigt och mycket vackert kan man sammanfatta denna julikväll med Melissa Horn på Jazzens museum.