KöpingLätt snöfall

Magazin24

Oroande utveckling kring våldsbrott: "Hänsynslösa"

Narkotikahandeln i Västra Mälardalen har flera mörka baksidor.

Västra Mälardalen · 6 jul, 2017 kl. 11:50

I del två av Magazin24:s artikelserie om narkotikan i Västra Mälardalen går vi in på det grova våldet som följer i drogernas fotspår. Precis som med narkotikan ser Jan Sköldberg, kommunpolis i Arboga och Köping, en oroande trend byggas upp i regionen.

Som vi sett flera gånger leder narkotikan ofta till grövre brott som grov misshandel, rån, utpressning och människorov. Hur ser du på den utvecklingen?

– Om man går tillbaka 10, 15 eller 20 år såg vi att narkotikabrottsligheten i sig ledde till stölder, inbrott och så vidare för att man skulle finansiera sitt eget missbruk. Nu har vi, förutom det, även sett en annan utveckling kring användandet utav våld som ett instrument till att upprätthålla den här organiserade brottsligheten som sysslar med narkotika. Genom att med strama tyglar och hårda metoder skaffa sig det man behöver för att bedriva den här verksamheten framgångsrikt. 

– Som jag sa tidigare, samtidigt som man blir en köpare blir man även ett offer. En påtvingad säljare till exempel, som drar på sig ofrivilliga säljuppdrag som kan sluta i stora skulder.

Är det så att de som köper narkotika gör det på kredit, är inkapabla att betala och att det sen blir en ond cirkel?

– Kanske inte första gången. Då kanske man blir bjuden eller får betala, men sen vill man ha mer eftersom det ofta är beroendeframkallande. Då blir det att man får köpa på kredit och drar på sig skulder. Det vi också har sett har sett är påhittade skulder och påhittade räntesatser som inte på något sätt följer övriga ränteutvecklingar på marknaden utan är betydligt högre.

– Man hittar på en summa. ”Du är skyldig mig si och så mycket”, fast man inte är det. Även där man är skyldig, men det växer. Då sitter man i klistret och just metoderna för att reglera de här skulderna har vi sett exempel på att man gör väldigt hårdhänt. Att man inte har några spärrar överhuvudtaget och gör det med hjälp av våld och hot. Väldigt fula och våldsamma metoder. Hänsynslösa.

Det grova våldet som varit, är det något nytt eller har det alltid gått till så här?

– Det är inte nytt för i år, men om man ser över den senaste tioårsperioden så ser vi att det har kunnat öka i takt med att det är organiserat arbete bakom.

Var kommer inspirationen till att göra så här våldsamma saker i från?

– Det har jag inget facit på, men det går ju att spekulera i olika orsaker. Det kan ha att göra med hårdare samhällsklimat, utanförskap, arbetslöshet eller andra sociala faktorer som spelar in.

– Plus att gränserna förflyttas på något sätt. Vad man är beredd och förmögen till att göra, samtidigt som man kanske ser att det går att nå ekonomisk framgång genom brottsliga metoder.

Det här är väl ofta en jakt på snabba pengar?

– Allt handlar om pengar. Det är precis det som är motivet för den här organiserade brottsligheten. 

Vid dessa grova brott förekommer ofta vapen som knivar, knogjärn, basebollträn, och andra tillhyggen, men även skjutvapen har funnits med i bilden vid några tillfällen.

Hur mycket olagliga skjutvapen finns det i omlopp runt om i regionen?

– Vi har inget facit på det, men vi vet att vi emellanåt gör beslag av vapen som man inte har tillstånd att inneha. Ibland kommer det in underrättelser om att det förekommer vapen i vissa kretsar.

Är det främst handeldvapen (pistoler) som det rör sig om?

– Ja, det är det.

Var kommer vapnen i från och hur får de kriminella tag på dessa?

– Det finns en illegal marknad för såna här vapen. Sen var de kommer i från ursprungligen är olika. Det kan vara stulna vapen eller olagligt importerade. Mycket av vapnen inom den organiserade brottsligheten har smugglats in i Sverige, men sen händer det med jämna mellanrum att det stjäls i samband med inbrott och så vidare.

Handlar det om moderna vapen eller är det äldre modeller?

– Jag har ingen statistik på årsmodeller bland det vi tagit i beslag. Det kan variera. Det finns ingen mönster i det.

De kriminella tar det som de kan få tag i?

– Ja, visst. Även ett äldre vapen är oftast fullt fungerande.

Vilken risk medför detta för allmänheten?

– En väldigt liten risk. Då ska man ha en väldigt, väldigt stor otur i såna fall. De här vapnen är ofta mer inriktade på att hota sig till saker och ting. De gånger de används är det just i de uppgörelserna som är i de här kretsarna. Det är ingen som med vapen riktar sig mot allmänheten i de här sammanhangen. Då ska man av ren slump hamna vid fel ställe vid fel tidpunkt, men det är mycket liten risk och inget man ska gå och vara rädd för.

Är ni poliser bekymrade över att eventuellt behöva använda era tjänstevapen för att neutralisera en person som har ett illegalt vapen?

– Nej, inte så att vi går och är bekymrade. Det är en del av yrket, att vi kan mötas av våld och hot. Även med tillhyggen och vapen. Det har vi utbildning för att kunna hantera, men det är en tråkig del av jobbet som man måste kunna hantera mentalt.

Om vi tittar tillbaka 10-15 år och fram tills nu, har ni tvingats använda mer våld mot drogrelaterade fall än tidigare? 

– Statistiken i Sverige talar för att antalet gånger polisen avlossar skott har ökat över tid. Här lokalt händer det ytterst sällan, även om vi haft något fall de sista åren där man skjutit personen. Men sett över tid är det ingen ökning som vi kan se här.

Jobbar ni på ett sånt sätt att det inte krävs potentiellt dödligt våld?

– Risken för det kan uppkomma i många olika sammanhang. Det kan vara andra orsaker än organiserad brottslighet. Psykisk ohälsa eller vilket missbruk som helst som orsakar att vi blir angripna.

Om ni får bukt med narkotikan i stort, kan det leda till att våldsbrotten minskar?

– Ja, absolut. Får vi bort narkotikan så mycket vi förmår innebär det att det hamnar mindre narkotika i människor vilket gör att benägenheten att använda hot och våld mot oss minskar. Det finns en klart samband där emellan och även i hela samhället. Narkotikabrottsligheten styr lite grann hur den övriga brottsligheten ser ut.

Låt säga att vi tittar tio år framåt i tiden. Hur tror du att narkotikasituationen kommer se ut då?

– Man kan spekulera, men det finns inget facit. Som det ser ut nu ser det mörkt ut. Vi ser inget som tyder på att vi ska ha fritt från det här om tio år. Det beror på hur hela samhället har tänkt sig och vilka resurser man vill använda för att motverka det här. Hur prioriterat det är. Jag har mycket svårt att se att vi blir av med det. Tyvärr.

Vilka förebyggande insatser görs idag? 

– Dels information. Vi försöker vara på högstadie- och gymnasieskolorna för att informera. Sen när vi väl träffar på någon som vi misstänker är påverkad, som vi inte känt till sen tidigare, så blir det ju mycket åtgärder gjorda med hjälp av Socialtjänsten. Samtal, uppföljningar, personen får genomgå program och gå på urintester. Det görs ganska mycket i den änden. Ju tidigare desto bättre.

Vilka förebyggande insatser, utöver information, vill du se framöver?

– Information är det viktigaste. Att alla får en chans att ha kunskap med i sitt beslutsunderlag när man ska bestämma sig om man ska ta narkotika eller inte. Så man har så bra grund som möjligt och jobbar för att söka faktakunskap hellre än att läsa på till exempel Flashback. Källkritik är viktigt när man tar reda om man är intresserad, säger Sköldberg. 

Och fortsätter:

– Hela samhället måste jobba åt samma håll. Kommuner, poliser och en massa frivilligorganisationer jobbar mot narkotika, men samtidigt finns det vissa politiska ungdomsförbund som vill legalisera vissa droger. Det går mot varann. Då tycker jag det är viktigt att alla bestämmer sig och jobbar åt samma håll. Då krävs det samverkan och ökad samsyn.

Vi får helt enkelt se med tiden om den här perioden bara var en temporär dipp?

– Ja, något facit finns inte. Om vi ser på andra länder så spelar det ingen roll hur hårda metoder som finns, för narkotikan finns i alla fall. Jag har svårt att se att vi kan snegla på något annat land för det finns överallt. Hur mycket dödstraff och annat man än har i diktaturerna så finns det i alla fall.

– Det repressiva är inte hela lösningen. Här i Sverige använder vi det i första hand när det gäller ungdomar – för att upptäcka. Vi kan tvinga dem till ett urinprov för att svart på vitt ta reda på att de använt. Syftet är inte att de ska få en böteslapp av åklagaren, utan det är för att de ska få möjlighet till stöd och hjälp i så tidigt skede som möjligt. Det är jätteviktigt att få klart för sig att det är syftet med arbetet vi gör.

Är det inte vid precis såna tillfällen det kan bildas agg från dessa personer mot er poliser?

– Vi ska inte bidra till att man får större motivation till att hålla på, utan vi ska jobba för att personen ska förstå att det här är väldigt dumt. Att man förstör för sig själv, sina möjligheter till skolgång, att få jobb och allt det där som är nödvändigt. Det måste vi bidra till att skaffa insikt om. Så det är viktigt hur vi bemöter personerna vi har att göra med i det här sammanhanget.

Ert arbete går vidare och ni ger inte upp med andra ord?

– Det är vårt jobb att lagföra lagbrott. Det är vad det i grunden handlar om och vad vi är ålagda att göra. Sen ska vi göra det på ett så bra sätt som möjligt så att vi skapar kunskap och förståelse kring det här. Även kring vårt arbete.

Läs mer: (Del 1) Polisens eviga kamp mot narkotikan.



Andra har också läst


Köpingsbo dömd till fängelse – hade vapen och droger i bostaden

Köping Man i 20-årsåldern skyldig till flera brott.

IFK krossade gästande Sala

Innebandy Storseger hemma i Vasahallen.

Nygamla kommunpolisen: ”Perfekt att vara tillbaka”

Västra Mälardalen Stefan Persson är tillbaka i KAK-regionen. Kommunpolisen berättar om utmaningarna som väntar.

SMHI varnar: Risk för ishalka

Klass 1-varning utfärdad.

Så många har fått arbetstillstånd i din kommun

"Det är i storstäderna som de flesta jobbmöjligheterna finns".

SPORTLISTAN: "Matchens kung"

Vilka är veckans fem hetaste?

Så var natten i Västra Mälardalen

Rapport från KAK-området samt Hallstahammar och Surahammar.

Enkät ska resultera i trygg skolväg

Skolelever ska berätta om hur de upplever vägen till och från skolan.

Så många lever med löneutmätning i din kommun

"Det är tufft att leva med löneutmätning".

Familjesidan vecka 47

Familjeannonser från Västra Mälardalen, vecka 47.

Debatt: En liten tankeställare till kommunen

”En kommuninvånare” tycker till.

Så var natten i Västra Mälardalen

Rapport från KAK-området samt Hallstahammar och Surahammar.

Åtta miljoner kronor i byggbonus till regionen

199 kommuner runt om i landet får dela på cirka 1,8 miljarder kronor i stöd till ökat bostadsbyggande.

Julbelysning sätts upp i centrala Köping

Kan påverka framkomligheten på gatorna.

Resultatbörs: Så slutade helgens innebandymatcher

Resultat från damernas division 1 samt herrarnas division 1 och 2.

Köpingsklubbens succé – försvarade titeln

Elastico vann DM för andra året i rad.

Kungsörsborna bäst på att använda säkerhetsbälte

Toppar statistiken för regionen – och hela länet.

Nya framgångar för Arbogabrottarna

Truppen kan se tillbaka på en lyckad helg.

Fiskeresultat från 19 november

Resultat från Mälardalens Tävlingsfiskare.

Så var natten i Västra Mälardalen

Rapport från KAK-området samt Hallstahammar och Surahammar.