Kompetenscenter fick den 29 januari 2019 klartecken för att starta Köpings första yrkeshögskoleutbildning, och under våren samma år öppnade ansökningen till den unika produktionsteknikerutbildningen på Kompetenscenter. Två år senare, 28 januari 2021, stod det klart att utbildningen tilldelats tre nya utbildningsomgångar och att den kommer att utvecklas ytterligare för att säkra kompetensen hos industriföretagen.

Utbildningen har fokus på ”Industri 4.0”, vilket innebär digitaliseringens möjligheter inom industrin och digitala verktyg. 

Flera lokala industriföretag har varit med och utvecklat kursinnehållet och finns med genom hela studietiden, med förhoppningen att kunna anställa framtidens produktionstekniker när utbildningen är slutförd.

Utbildningen är CSN-berättigad, ger 390 YH-poäng och är ett samarbete mellan lokala industriföretag, Teknikcollege Västra Mälardalen, Kompetenscenter Köping och Utbildningsmäklarna i Eskilstuna. 

Ett av företagen som ingår i ledningsgruppen är GKN ePowertrain i Köping.

Hur har ni på GKN upplevt samarbetet kring utbildningen?

– Vi har upplevt det som ett jättebra samarbete, vi är med i ledningsgruppen genom representanter från företaget och har varit delaktiga i beslut som fattats och fått vara med och forma utbildningen, det har varit jättebra, säger Mårten Löwdin på GKN.

Vad är era förhoppningar inför framtiden i och med den här utbildningen?

– Vi har haft det tufft historiskt sett att hitta tekniker med rätt kompetens och bakgrund, så det här ser vi som en större marknad för oss eftersom vi kan följa de studerande genom utbildningen, testa hur det känns på praktiken och på sikt förhoppningsvis anställa. Vi ser det som en jättebra grund att stå på, avslutar Mårten Löwdin.

Inför kursstarten hösten 2021 har man utökat och förbättrat utbildningen. Istället för 74 veckor är den nu 78 veckor lång.

– Vi har insett att vissa kurser behöver man gå in djupare på, därför har kurserna moment av förebyggande underhåll och 2D-CAD utökats, det var önskemål från både de studerande och företagen. Det är också en naturlig utveckling då kompetenskraven blir högre i takt med att tekniken utvecklas. Så det är en klar förbättring, säger Janne Rautiainen, utbildningsledare.

I maj är den första gruppen studerande färdiga med sin utbildning och redan nu har Kristian Ljungström fått en anställning som produktionstekniker.

– Jag har redan påbörjat en anställning som produktionsledare, vilket är en ledarskapsroll men jag vet att utbildningen har utökat min tekniska förståelse för hur produktionsprocesser fungerar idag och kan utvecklas i framtiden, säger Kristian Ljungström.

Han började utbildningen samtidigt som Emanuel Bota och Kochar Sharif. Alla tre har arbetat inom industrin i många år och nästa steg var att utbilda sig till produktionstekniker.

– Jag har arbetat inom industri ganska länge, jag jobbade på Sandvik och när produktionen flyttades från Köping till Sandviken fick jag jobb på Car-O-Liner. Redan när jag fick veta att Sandvik skulle flytta hade jag funderingar på att bli produktionstekniker och när jag fick veta att det blir en utbildning i Köping sökte jag, och det är jag glad att jag gjorde, säger Kochar.

Emanuel Bota instämmer.

– Jag har också varit inom industrin i flera år, jag har jobbat lite med legotillverkning sen var jag en vända in på betongindustrin och 2018 började jag på Volvo i Köping som maskinoperatör.

Rollen som maskinoperatör gav blodad tand för Emanuel.

– Jag kände att jag ville göra något mer, som operatör håller du på lite med problemlösning, men som tekniker har man mycket större möjlighet att vara med och lösa problem. Först kollade jag lite på ingenjörsutbildningar men när en kompis berättade att Köping skulle få en YH-utbildning till produktionstekniker tänkte jag att det var mycket bättre, dels för att utbildningen är kortare men så är det mer praktik också, säger Emanuel.

De många lokala industriföretagen som står bakom utbildningen bidrog också mycket till att Kochar och Emanuel valde att söka.

– Det känns som att man framtidssäkrar sig som produktionstekniker nu när allt blir mer och mer automatiserat och digitaliserat, och en stor bidragande orsak till att jag sökte var för att man såg hur många företag som stod bakom utbildningen, och det är ju ändå dessa företag som anställer en, säger Emanuel.

Vad är det som lockar mest med yrkesrollen som produktionstekniker?

– Det är ett väldigt brett område och det är bra, man kan välja om man vill arbeta med kvalitetsäkring, utveckling, löpande produktion och slutproduktion. Jag tycker om att lösa problem, hjälpa andra och ha ansvar och det är vad det innebär att vara produktionstekniker, säger Kochar.

– Det är att få arbeta med problemlösning och hur tekniska tillämpningar tillsammans med nya arbetsmetoder kan skapa säkrare och effektivare produktionsprocesser, säger Kristian.

Hur skulle du beskriva utbildningen?

– Den har varit inspirerande och haft en bra balans mellan teoretiska och praktiska delar. Den har givit mig en bredare förståelse för hur tillverkningsindustrier arbetar med produktionsteknik samt hur man kan utveckla den i framtiden med industri 4.0, säger Kristian.

– Jag tycker utbildningen har varit väldigt lärorik med en bra bredd i olika ämnen som är viktiga för en produktionstekniker: matematik, materiallära och produktionsprocesser, 3D CAD/CAM, industriell ekonomi, beredning osv. Skolan har också löst distansstudierna på ett bra sätt för oss studenter när pandemin slog till förra våren, säger Emanuel.

För att de studerande ska få en bra inblick i yrkeslivet finns två praktikperioder planerade, en på åtta veckor och en på 12 veckor i anslutning till examensarbetet.

Tillsammans med Camilla Åberg, utbildningsstrateg på Kompetenscenter, har utbildningsledaren Janne Rautiainen utvecklat idén om en YH-utbildning till verklighet. Ansökan för den tredje kullen av produktionstekniker har öppnat och nu kan Janne sammanfatta hur de två första åren har varit.

– Det har varit väldigt positivt, både att det är väldigt ambitiösa och duktiga studerande men också samverkan med företagen som är involverade i utbildningen, säger Janne Rautiainen.

Han är tydlig med att eftergymnasiala studier kräver ett genuint engagemang och att de studerande bör ha ett tydligt mål med utbildningen.

– Det är samma utbildningsnivå som högskola och universitet, skillnaden är att yrkeshögskola är en blandning mellan teori och praktik och fyller ett kortsiktigt behov på arbetsmarknaden, medan vanlig högskola och universitet baseras främst på teori och syftet är att fylla ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden. Och båda behövs.

– Det här är en unik utbildning som aldrig har funnits i den här regionen och det är en väldigt stor chans att komma direkt ut i arbete. Det lokala näringslivet har bestämt innehållet och det är de som anställer.

Möjlighet till förutbildning

För att börja studera till produktionstekniker krävs vissa förkunskaper, antingen behörighet i form av utbildning eller reell kompetens från yrkeserfarenhet. Saknar man behörighet men ändå vill studera till produktionstekniker erbjuder Kompetenscenter förutbildning i de tekniska kurserna som krävs och matematik 2, samt nivåtest om man saknar betyg i svenska, engelska eller matematik.

Sista dag att ansöka till utbildningen är den 4 juni.

Ansökan görs via Kompetenscenters webbansökan.

LÄNK TILL WEBBANSÖKAN

Vid frågor om utbildningen: 

Janne Rautiainen, utbildningsledare

0221-255 28, 

janne.rautiainen@koping.se