Redan i väldigt ung ålder började Robin Bojar spela golf. Tidigt märktes att talangen fanns där och efter gymnasietiden på golfgymnasiet i Linköping har Arbogakillen tagit sikte på att bli proffs på heltid.
Fjolåret var hans första på MoreGolf Mastercard GolfTour och undertouren Ligma Tour med en vinst och fyra topp 10-placeringar som höjdpunkterna. Till 2020 var tanken att ta ytterligare kliv i rankingen och försörja sig ännu mer på golfen.
Då satte pandemin stopp för allt tävlande till en början och när det väl gavs grönt ljus i augusti tog det inte lång tid innan olyckan grinade Robin Bojar i ansiktet.
– Redan i maj bröt jag handleden och var borta nästan två månader från träning och spel. Det förstörde mina förberedelser, men jag kom tillbaka och hann lira tre tävlingar där jag spelade hyfsat. Jag var dock inte i närheten av de som var bäst, men jag kände att något bra var på gång, berättar Bojar.
Med en positiv känsla i kroppen startade 21-åringen en tävling på Landeryrds Golfklubb i Linköping i mitten av augusti. Då var olyckan på nytt framme för Bojar.
– På andra hålet bröt jag armen igen, suckar Robin.
Hur gick det till?
– Jag låg till höger i ruffen, hade ungefär 120 meter kvar till hålet och skulle slå en wedge. Det var ganska hårt underlag så jag behövde slå bollen ganska högt för att kunna landa mjukt på green. När jag slog tog det emot så jävla hårt. Klubban blev bara skit och när jag kollade ner såg jag en sten eller en rot. Jag är inte helt säker på vad det var, men hårt var det. Sen kände jag att handen var helt söndersliten.
Bojar fortsätter:
– Jag har som motto att aldrig bryta en tävling så jag fortsatte att spela med skadan i fem hål. Jag hade så ont, men jag sa inget till mina lagkamrater. Sen på hål sju slog jag ett slag ganska tjockt och handen hängde inte riktigt med. Den hade svullnat upp och benet hade börjat sticka ut på sidan. Då fick jag avbryta och åka till akuten i Västerås. Tre timmar själv i en bil med en hand som inte fungerade. Inte direkt idealt.