Köping13°Molnigt

Magazin24

"Tjernobylläger" i Lersäter för 12:e gången

1986 skedde kärnkraftkatastrofen i Tjernobyl. Tio år senare anordnades ett sommarläger i Lersäter för cirka 25 barn. Lägerverksamheten har fortsatt vartannat år, helt via ideella krafter, och i år är det tolfte gången "Tjernobyllägret" anordnas.

Köping · 12 jul, 2019 kl. 18:45

1996, tio år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, anordnades ett sommarläger i Lärsätergården i Lersäter för ca 25 barn från Brestområdet som blev speciellt hårt drabbat av det radioaktiva avfallet.

Vartannat år sedan dess, i tolv somrar, har ideella krafter med Centrumkyrkan i Kungsör i spetsen fortsatt anordna ”Tjernobylläger” med 25-29 barn från Brestområdet.
Totalt har 308 barn varit på läger i Lersäter sedan verksamheten startade.

Under tre veckor får barnen bo i en frisk miljö, äta ordentlig mat, sova, leka som de barn de ju faktiskt är, och vara tillsammans med andra barn och vuxna i en trygg omgivning ute på landet.

Med på lägret från första åretMalin Akervall, informatör vid Centrumkyrkan och en av lägerledarna i Lärsäter, har varit med ända från allra första lägret 1996. Hon var själv bara 15 år då hennes föräldrar var med och startade upp verksamheten.
Hennes föräldrar är fortfarande med och jobbar, fast numera mest i köket och bakom kulisserna. Men de vill fortfarande vara med och medverka i lägerverksamheten.

– Första två åren ordnade vi sommarläger två år i rad, berättar Malin. Men vi insåg att om vi ska orka fortsätta med den här verksamheten över tid så måste vi själva ha semester vartannat år.

Malin är en av de på lägret som kan ryska, tillsammans med en familj från Sunne som kommer från Vitryssland och de fem ledare som är tillsammans med barnen under hela resan.

Olika hemförhållanden
Barnen kommer från väldigt olika hemförhållanden. Några bor i ganska vanliga familjer, några i särskilda familjehem. Någon bor hos sin mormor, ett barn är på prov hos en familj och ska förhoppningsvis adopteras av dem om allt går som det är tänkt.

– Många barn fungerar i praktiken som föräldrar till sina småsyskon där hemma, konstaterar Malin.
– Flera av dem hör av sig efteråt och tackar för lägertiden, berättar Malin vidare. Vi har kontakt med många av barnen under åratal efteråt. Och många säger att de vill att deras barn också ska få komma till Lärsätersgården när de själva en gång blir föräldrar.

Många aktiviteter
Organiserade spel och lekar varvas med egen tid på Lärsätersgården och utflykter i omgivningen.

– De flesta aktiviteter är nya för barnen, berättar Peter Mellgren, kommunikatör vid Centrumkyrkan och lägerledare tillsammans med Malin Akervall.
– Igår spelade vi bowling å O’Learys, åt på MacDonalds, besökte räddningstjänsten och Solberga gård, och klättrade upp på Ströbohög. Det var en höjdardag, tyckte barnen. Men det behövs egentligen inte så mycket för att göra en dag till en höjdare här i lägret. Det är så tacksamt.

Andra aktiviteter under dagarna kan vara att spela spel, fotboll eller badminton, vara med i lekar med hela gruppen, måla/göra tavlor och handdockor, pärla och mycket annat pyssel. En dag gjorde man egna trummor och spelade på tillsammans.

Stor resursförbrukning
Sju tvättmaskiner om dagen tvättas det i Lärsätersgården. 2000 ägg har de fått från sponsorer, så ägg råder det ingen brist på under lägertiden. Fast 50-60 ägg steks varje kväll, så visst går de åt.
För att nämna ytterligare några siffror så köper man 20 liter mjölk, ett tiotal limpor och två paket corn flakes varje dag. Och 150 kg potatis per vecka.

Det går åt mycket energi för barn i lektagen, så sex måltidsstunder är inplanerade varje dag, inklusive mellanmål och fruktstund.

Hemfärd på tisdag
På tisdag åker barnen hem till Vitryssland efter tre sköna veckor i Lärsätersgården.
Under intervjun med Malin och Peter kommer en ledsen liten kille fram och pekar på bildalmanackan på väggen, som visar deras buss på bild på tisdag.
– Men det är många dagar kvar än, tröstar Peter.

– Kommer lägerverksamheten att fortsätta framöver?
– Vi lovar inget, säger Peter. Det är tungt att genomföra, både rent praktisk men även ekonomiskt. Vi har tidigare haft många lokala småföretag som sponsrat oss, men de har blivit större eller uppköpta av ännu större företag i storstäder. För dem är det inte intressant att sponsra lokala verksamheter.
– Men visst – i huvudet har vi redan börjat planera för nästa läger om två år, erkänner Peter.

Runt 300 000 kr kostar ett sommarläger när alla omkostnader räknas in. Inga pengar går till någon betald personal, förutom busschauffören.
– Men honom betalar vi gärna för att ge honom arbete några veckor, menar Peter.
Alla andra insatser görs ideellt av volontärer.

Betalt i kramar
De som jobbar på Lärsätersgården gör det ideellt under sin semester. Totalt är de nio ledare plus de fem som är med från Vitryssland.
– Vi har medhjälpare som kommer hit som frivilliga under några dagar eller en vecka och byter av varandra, förklarar Malin.
– Det är mycket jobb med ett sådant här läger, men det är otroligt roligt och givande, säger Malin med ett leende. Vi får betalt i kramar – den finaste betalning man kan få.

Finansiering av lägerverksamheten
För att finansiera verksamheten har de bl a tagit fram ett orange tygband, en ögla med en blomsterranka på, som de kallar ”Ett band av hopp”. De säljer banden för att få in pengar till sin lägerverksamhet. Ett band kostar ”minst 40 kr” (ingen övre gräns finns).

– Fortfarande finns det dock som tur är både en del företag och organisationer som bidrar. Odd Fellows är vår största enskilda sponsor i nuläget, berättar Peter.

Bäst: "Att sova i en bra säng"...

Magazin24 frågade tre av barnen:
– Vad har varit det bästa med lägertiden?

– När vi har målat gipsfigurer, spelat fotboll och besökt MacDonalds, säger Timofej, 10 år. Men jag tycker allt är bra – det är mycket vackert här!

– När vi var på utflykter till MacDonalds och Hjälmaregården och har badat i bassäng, tycker Violetta, 12 år. Att fiska i Lundbysjön är också roligt.

– Att sova i en bra säng, säger Rostislav, 10 år.

– Att vi har gjort trummor, spelat fotboll och andra bollsporter. Och jag har spelat minigolf och bowling för första gången, berättar Zhanna, 9 år.

Kärnkraftsolycka som gav många allvarliga efterverkningar

1986 skedde kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl.
Brestområdet i Vitryssland, ca 50 mil väster om Tjernobyl, blev speciellt drabbat av kärnkraftsolyckan eftersom vinden blåste hela 70% av det radioaktiva avfallet åt det hållet direkt efteråt.

Än idag föds barn med genetiska skador efter katastrofen, via föräldrarnas skadade gener. Det kan till exempel handla om att barnen föds med cancer, hjärtproblem eller ledproblem.

Ett annat problem i Brestområdet har blivit arbetslöshet, vilket i sin tur lett till att många utvecklar alkoholism.

– Ingen vill satsa pengar på företagande i den utsatta regionen, förklarar Peter Mellgren, kommunikatör vid Centrumkyrkan. Inte ens staten. Så Tjernobylkatastrofen har fått många indirekta följder, inte minst för barnen i de drabbade familjerna.



Andra har också läst

Klart: Röhfors (M) slutar i november

Arboga Kliver av rollen som Arbogas kommunalråd.

Så slutade söndagens fotbollsmatcher

Fotboll Resultat från den lokala fotbollen.

"Satsa på mer matproduktion i Västmanland"

Debatt Coronapandemin lyfter frågan om Sveriges livsmedelsförsörjning. Regeringen bör satsa på en långsiktigt stabil matproduktion i hela landet, skriver Anna-Karin Karlsson,...

Nytt datum för omröstningen om Medåkers skola ska spikas

Medåker Rådgivande folkomröstning kan hållas i början av nästa år.

Surahammars kommun vädjar till vårdnadshavare efter eldningar

Flera incidenter på skolor den senaste tiden.

Drogpåverkad person stoppade tågtrafiken

Gick på järnvägsspåret under natten.

Så slutade lördagens fotbollsmatcher

Resultat från den lokala fotbollen.

Bil brann vid småbåtshamnen

Larmet inkom vid 17-tiden.

"Stärk kvinnors ekonomiska frihet"

Centerkvinnorna vill se politik för ekonomisk jämställdhet.

48 nya coronafall i länet senaste veckan

Femte veckan i rad utan dödsfall.

Kungsör samlar kortfattad feedback om kommunen

Vill lyfta fram det som utmärker Kungsör.

Debatt: Stöd det lokala föreningslivet på rätt sätt

Signaturen "Ping Pong" kritisk till att Köpings kommun sponsrar proffsverksamhet.

Skymning över Arboga tillbaka för femte året

Coronaanpassad teatervandring genom Arbogas mörkare historia.

Harrys förbereder för nyöppning efter vattenläckan

En vattenläcka tvingade Harrys att pausa verksamheten i cirka sju månader.

Mindre trängsel än befarat på VL-bussarna

Inför skolstarten för drygt en månad sedan var många oroliga för trängsel på bussarna i länet med anledning av coronaviruset.

Man stal från återvinningen

Misstänks för två fall av stöld.

Brand i industribyggnad – väg spärrades av under släckningsarbetet

På torsdagskvällen inkom det ett larm om en brand i en industribyggnad i sydöstra Köping.

Fyra cyklar stals på två dagar i Köping

Hände på olika platser i staden.

Inbrott på Scheeleskolan – pekdatorer stals

Vittne pekade ut misstänkt gärningsman, som kom undan.

Förskolekockar i Köping prisas av White Guide Junior

Tog hem priset "Årets förskolekock 2020": "I år var det vårt år vilket vi såklart är överlyckliga över".

Flera brott upptäcktes vid polisens trafikinsats i Västra Mälardalen

Fortkörare, misstänkta drograttfyllor och flera omhändertagna körkort blev resultatet efter insatsen.

Läs Magazin24 papperstidning direkt i mobilen eller i datorn!

Mälaren, en vik i Östersjön (nästan i alla fall)

Carl Olov Persson skriver om kryssningar, Kungsör och klimatsmarta lösningar.

Fler på Nysan 2020

Harry Holm skriver om sommarstugor, gammal schlager och utedass.

Kultur och natur som kur

Rebecka Marklund skriver om populism, skogsskydd och välmående.

Sunt förnuft i vården

Harry Holm skriver om rotfyllning, saltbrist och den svenska vårdapparaten.

Magazin24s regionala lunchguide.
Dagens rätt, menyer, priser och öppettider.