Strömsholms kanal sträcker sig från Mälaren och går genom fyra kommuner – Hallstahammar, Surahammar, Fagersta och Smedjebacken. Kanalen byggdes för att underlätta transporterna av järn från Bergslagen.
Den stod färdig år 1795 och blev inledningen till industrialiseringen av områdena runt Kolbäcksån. Farleden går från Mälaren genom Hallstahammar, Surahammar, Fagersta upp till Smedjebacken. Den följer Kolbäcksån och passerar 14 sjöar. Slutstationen, Smedjebacken, ligger 99 meter över Mälaren.
Kanalen har en kunglig glans, alla slussar har kungliga namn. Gustav III, som intresserade sig för projektet, bidrog med pengar ur egen kassa. År 1787 fick han göra en jungfrutur på den då inte riktigt färdiga vattenleden och namngav slussarna från Strömsholm till Hallstahammar. Resterande namn gavs på uppdrag av hertig-regenten, den blivande Karl XI.
År 1860. Vid invigningen av den ombyggda kanalen fick slussen vid Strömsholms slott sitt nuvarande namn Karl XV.
Kronprinsessan Victoria fick år 1995, i samband med 200-årsjubileet, ge namn till Västanfors sluss, som intill dess varit utan kungligt namn.
Fram till mitten av 1900-talet betjänade kanalen bruken och omkringliggande samhällen i Bergslagen med gods- och persontransporter.
År 1880 trafikerades kanalen av tio ångbåtar, 25 pråmar och 46 jakter. En ångbåt kunde bogsera flera pråmar, kanalrekordet sägs vara tretton stycken i ett släp. Lasterna bestod mest av produkter från hyttor och järnbruk samt kol, timmer, ved, tegel och dagligvaror. En jakt kunde lasta mer järn än vad ett hundra hästar kunde dra på släde, dessutom betydligt snabbare än landsvägen.
Segeljakterna, de så kallade Smedjebackarna, gjorde åtta-nio resor om året med en last på 60-70 ton per resa. Många av båtarna byggdes i trakten på något av de femtontal varv, som fanns utmed kanalen.
I slutet av 1800-talet fraktades 200.000 ton gods och omkring sju tusen passagerare om året. Rekordåret 1898 registrerades 13.072 resande. Man kunde resa den ena dagens morgon från Stockholm och anlända till Smedjebacken i Dalarna kvällen därpå. På den tiden en verkligen snabb och bekväm resa.
Tack vare kanalen nådde varor och nyheter snabbare upp till Bergslagen. Handelsmännens sortiment ökade och folk fick se varor som de aldrig sett förut. Kanalens betydelse för Bergslagen kan inte överskattas.
I dag har järnväg och landsvägstrafik tagit över godstransporterna. Den sista godstransporten på kanalen gick år 1948.
Under åren 1949-53 var trafiken minimal och eftersom man inte räknade med framtida godstrafik beslöts att nya fasta broar som byggdes tilläts ha en fri höjd på 2,5 m.
Kanalen ägs av Strömsholms Kanalbolag. År 1984 bildade kommunerna längs kanalen ”Stiftelsen för främjande av trafik på Strömsholms kanal”.
Stiftelsen äger 86 procent av aktierna i kanalbolaget. Resten ägs av berörda kommuner. Samma år började M/S Strömsholm gå i passagerartrafik enligt turlista. Men, tyvärr, tvingades passagerartrafiken upphöra. Vid högt vattenstånd kunde inte fartygen passera de nytillkomna broarna.
En ny satsning på kanalen rekommenderas!
Strömsholms kanal skulle kunna vara ett enastående utflyktsmål men nya broar med för låg fri höjd satte stopp för det. En satsning på detta unika kulturminne skulle kunna erbjuda avkopplande resor i en rogivande och fager Bergslagsnatur.
Satsningen kunde starta med en riktad emission till allmänhet, företag, kommuner och länsstyrelser. Ett breddat ägande skulle öka intresset för kanalen.
Kanalbygget, som pågick i 18 år, var ett slitgöra. Men arbetet la grunden till ett intensivt näringsliv och skapade möjligheter för människorna i bygden att enkelt ta sig ut i Mellansverige. Det borde vår generation ta vara på och lägga grunden för en ny blomstrande näring, turism i bergslagen, och inte bara skrota det som för tillfället verkar omodernt och olönsamt.
Båtklubbarna längs Kolbäcksån med flra kräver att motorvägspassagen över Kolbäcksån får en fri höjd på 4 meter, ett vettigt ställningstagande.
Vägverk och Banverk har sparat miljarder på att bygga för låga broar. En del av de insparade pengarna borde satsas på att få Strömsholms kanal trafikerad med passagerarfartyg. Men det handlar om fler broar. Redan järnvägsbron nere vid Borgåsund finns första hindret.
Det tar många år innan alla broar byggts om och redan nu borde det gå passagerartrafik på den gamla kanalen. Därför borde styrelsen söka medel från riksdag och regering till köp av låga kanalbåtar, lite modell Paddan – Göteborg, för återskapandet av persontrafiken.
Ett härligt utflyktsmål för oss i Sverige och för turister från hela världen skulle skapas.Jorden är fortfarande rund och vi kommer fortsätta att förflytta oss runt den. Låt oss ta vara på det. Sannolikt skulle satsningen bli en lika bra investering som det ursprungliga kanalbygget men till betydligt lägre pris.
Just nu härjar pandemin men den är trots allt bara en paus i utvecklingen. Som tidigare kommer vi att ha ekonomisk tillväxt som det gäller det att använda på ett för natur och människor bra sätt.
Carina Bergqvist Janzon som är VD för Strömsholms kanal AB säger: ”Vårt uppdrag är att vårda detta unika kulturminne: 88 fastigheter, 24 bryggor, 26 slussar om 46 slussportar, 13 sättportar, fem broar, två dammar, 17 kanalsträckor, 18 markytor, 20 kanotbryggor, elva mil farled och elva mil cykelled, samt att arbeta för återskapandet av persontrafik. Det är dags att satsa på Strömsholms kanal. Vårt mål är en kanal i toppskick!”
