KöpingMulet

Magazin24

Yngve och Barbro håller historien levande vid rysstenen

I Sverig­e fanns under andra världskriget åtta flyktingläger för sovjetiska soldater. Ett av dessa låg i Krampen i Bergslagen. Den 9 oktober är det 75 år sedan soldaterna återvände till sitt hemland.

Reportage · 13 okt, 2019 kl. 07:54

Yngve Gunnarsson och hans hustru Barbro har forskat i vad som egentligen hände den gången och har rest en sten med inskription till krigsflyktingarnas minne. Yngve är en av tre utanför Ryssland som fått ryska vänskapsorden tack vare sina insatser.

Under andra världskriget, 1939-1945, flydde många tusen människor till Sverige. Bland annat många sovjetiska militärer som rymt från krigsläger i det naziockuperade Norge och från Finland, Danmark och Tyskland. Där hade de utnyttjats som slavarbetare för att bygga vägar och järnvägar. 

I Sverige upprättades åtta läger varav tre i Bergslagen. Lägret i Krampen mellan Uttersberg och Riddarhyttan var störst av dessa tre med cirka 300 ryska soldatflyktingar. De fick i uppdrag att anlägga en väg mellan Karmansbo och Uttersberg. Den används än idag och benämns Ryssvägen. 

Området kring lägret var ryskt territorium i ett neutralt land. 

Ryssarna blev ansedda som vänliga och trevliga unga män, goda dansörer och förmodligen lätta att bli förälskade i för unga kvinnor i bygden. De var väl sedda av lokalbefolkningen och blev också väl behandlade av folk som bodde här. 

– Jag var bara barn då, men jag minns hur soldaterna drog oss med kälkar i backarna på vintern, berättar Yngve Gunnarsson som bodde i Bernshammar som barn. De tog av oss mössorna och strök oss över håret. De såg väl sina småsyskon därhemma i oss och längtade hem till dem. De sjöng ofta, cyklade till Kolsvaparken och dansade och hade möjlighet att röra sig fritt under under sin lediga tid. 

1944 utvisades cirka 2 500 ryska krigsflyktingar från Sverige till sitt hemland. Natten mellan den 9 och 10 oktober fick flyktingarna i Krampen gå ombord på ett tåg som tog dem hemåt via Finland. 

Utvisningen var en historia som det hållits ganska tyst om; den var ett krav från de sovjetiska myndigheterna, som den svenska regeringen gick med på. 

– Jag undrade var de hade tagit vägen, men det var ingen som kunde svara. ”De åkte hem” var det enda svar jag fick. 

Vad som hände soldaterna efter återkomsten till sitt hemland är dåligt känt. Men det ansågs som landsförräderi att låta sig tillfångatas av fiendemakter och man kan därmed förstå att det troligen var många som inte överlevde hemkomsten. 

Det enda spåret som fanns efter ryssarna förutom vägen de byggde var en stor sten utefter vägen där de hade ristat in CCCP 1944 med hammaren och skäran i en stjärna. Stenen blev med åren dold bakon sly och mossa, men Yngve Gunnarsson och hans fru Barbro putsade av stenen och började forska i dess historia efter att SÄPOs register med de tidigare hemligstämplade arkiven hade öppnats. 

Då uppdagades historien om flyktinglägren – en dold del av Sveriges historia som de flesta i trakten kände till men ingen talade om. Hela historien har varit väl förborgad tills Yngve och Barbro började forska i saken. 

De fick god hjälp av en person på ryska ambassaden, efter att han kommit och besökt rysstenen och blivit starkt berörd över monumentet som visade att de ryska soldaterna faktiskt varit där, och hela berättelsen om de trevliga ryska soldaterna. 

Yngve och Barbro fann ett omfattande och känsligt tidsdokument som de blev starkt berörda av. De ville återupprätta soldaternas minne genom att resa en minnessten nära den så kallade rysstenen, med en minnesinskription. 

Den 10 oktober 1999, på 55-årsdagen av att ryssarna utvisades från Sverige, arrangerade Yngve och Barbro en stor ceremoni vid rysstenen. 

Det blev en pampig och högtidlig dag med invigning av den nya stenen. Ett 30-tal representanter från ryska ambassaden, Lars Leijonborg från Sveriges Riksdag och många andra prominenta personer samt körer från både Ryssland och Hed/Sverige var på plats. 

Evenemanget bevakades av pressen och historien om flyktinglägren blev därmed känd för allmänheten. 

Efter att årligen ha ordnat minnesstund därefter – med tusentals korvar med bröd och dricka inköpta, levererade till och serverade där ute i skogen – bestämde Yngve och Barbro efter 70-årsminnesdagen att det var sista gången de anordnade något större evenemang av det hela. 

– Sedan dess är vi en mindre grupp människor som möts där i skogen varje år på minnesdagen, tänder ljus och står några meter ifrån varandra i mörkret och tänker på vad som hände den där natten 1944, berättar Yngve. 

Rysstenen har blivit en helig plats i utlandet för ryssarna. 

Yngve Gunnarsson hedrades 2011 för sin osjälviska gärning med Ryska Vänskapsorden, en utmärkelse som bara två personer utanför Ryssland fått tidigare: Ingvar Kamprad och en ambassadör i Moskva. 

Barbro är naturligtvis också delaktig i utmärkelsen, men kvinnor får enligt rysk sed inte sådana utmärkelser. (”Men Barbro får låna medaljen ibland”, säger Yngve med en glimt i ögonvrån.)

Allt material som Yngve och Barbro har forskat fram finns idag i ett arkiv som inte får öppnas förrän efter deras död. 

– Då får vår son bedöma om det ska offentliggöras eller ej, säger Yngve och Barbro. 

Syftet med vår forskning och medvetandegörandet av rysstenen är att historien aldrig får glömmas. Och det har vi sett till nu.

Fakta: Rysslägren

Mer om rysslägren finns att läsa i boken ”Krampen: Ryssläger i Sverige under andra världskriget” som getts ut av Västmanlands museum. Den finns att köpa på länsmuseet i Västerås eller kan beställas från bokus.com



Andra har också läst

Inbrottstjuvar tog sig in hos äldre kvinna

Köping Kastade sönder fönster med en sten.

Folkomröstningen om Medåkers skola ställs in

Medåker Beslut fattades under torsdagen.

Ny motion från MP – ”Förbättra hälsan och skolresultaten”

Hallstahammar Förelår cykling som en åtgärd.

Modern möjlighet att utforska länets kulturarv

I veckan lanserades webbsidan Kulturarv Västmanland där besökaren kan lära sig mer om länets historia.

Förluster för KHC och Sura under onsdagen

Tung kväll för de lokala lagen.

Nytt coronadödsfall i länet – det första på tio veckor

Totalt har nu 183 personer i länet avlidit till följd av covid-19.

Glasruta krossad på entrédörr

Skadegörelse på Västermovägen i Arboga.

Man spottade busschaufför i ansiktet

Incident på Hökartorget i Köping.

Lyckad tipspromenad med PRO hälsosam

Många kom till tipspromenaden i Å-parken.

Här är hela spelschemat för Höstsparken

Skolklasser gör upp i klassiska turneringen.

Resultat från deltävling 2

Mälardalens Tävlingsfiskare tävlade i bryggpimpling.

Dieseldunkar stals från sommarstuga

Ägaren såg tjuvar på övervakningskamera.

Ny storpantarautomat på återbruket i Köping

Under vecka 42 installerades den nya automaten Pantamera Express som ger Köpingsborna möjlighet att panta snabbt och enkelt.

"Jotti" efter premiärsegern: "All heder till killarna"

Tränaren hyllar lagets insats och lyfter fram nyförvärvens framfart.

(S) nominerar Chris Marlowe till nytt kommunalråd

Egenföretagaren föreslås ta över efter årsskiftet.

Ny variant av Sparbankspromenaden i höst

Vanligtvis brukar Sparbankspromenaden i Arboga arrangeras den första söndagen i oktober, men nu har Sparbanken Västra Mälardalen utvecklat en ny slags promenad som är...

Stor polisinsats efter misstänkt ekobrott

Under tisdagsförmiddagen beordrades flertalet polispatruller till en adress i Köping.

Gott dricksvatten i Kungsör - hyllas av jury

I oktober tilldelades Kungsör ett hedersomnämnande i Kranvattentävlingen 2020.

Läs Magazin24 papperstidning direkt i mobilen eller i datorn!

20 år i en tuff bransch är värt att fira

Björn Blomgren skriver om Magazin24:s 20-årsjubileum.

Håll glöden uppe

Henrik Hansson skriver om 20 år med Magazin24.

Miljarderna rullar

Carl Olov Persson skriver om inflation och företagande.

Med tidningen i tiden

Jan Kallberg skriver om 20 år med Magazin24.

Magazin24s regionala lunchguide.
Dagens rätt, menyer, priser och öppettider.

Gratistidningarnas Branschorganisation tilldelade Magazin24 priset för årets lokalsajt 2020. Läs mer här