I dagarna skickas en inbjudan ut till 120 000 svenska invånare om att delta i Sveriges största nationella folkhälsoenkät – Hälsa på lika villkor. I Västmanlands län kommer 4 500 invånare att få erbjudan om att delta. I årets utskick ställs extra frågor om covid-19 och dess påverkan på hälsan.

”Den nationella folkhälsoenkäten skickas sedan år 2004 ut regelbundet till befolkningen. Avsändare är Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera av landets regioner. Syftet med enkäten är att få en bild av hur befolkningen mår, och varje svar är viktigt eftersom resultaten används som underlag för att förbättra folkhälsan. I 2021 års undersökning deltar Region Västmanland med ett tilläggsurval, vilket innebär att ett större antal Västmanlänningar blir erbjudna att delta i undersökningen. Det utökade urvalet i Västmanland ger ett större regionalt underlag för att titta på hur invånarnas hälsa och liv påverkats under pandemin”, skriver Region Västmanland i ett pressmeddelande.

Genom enkäten kan folkhälsans utveckling följas över tid, men även de olika faktorer som påverkar folkhälsan. Därför finns det frågor som berör upplevd hälsa men även olika levnadsvanor, ekonomiska och sociala sammanhang.

”Årets enkät innehåller samma frågor som tidigare, med tillägg av ett antal coronarelaterade frågor. Det handlar till exempel om ifall personerna har testat positivt för covid-19, undvikit att söka vård under coronapandemin eller fått inplanerade vårdbesök inställda. Till denna omgång av enkäten kommer även frågorna att ställas till ett extra urval av den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, för att se hur deras hälsa har sett ut under den pågående coronapandemin”, skriver Region Västmanland.

Syftet med undersökningen är bland annat att resultaten ska utgöra underlag för beslut om åtgärder som kan påverka folkhälsan och skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Undersökningarna startade år 2004 och sedan dess visar enkätsvaren på flera tydliga trender:

• Överlag är hälsan god – mer än 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har en god allmän hälsa

• Självrapporterade psykiska besvär såsom ängslan, oro och ångest har ökat, särskilt bland yngre kvinnor

• Daglig rökning har minskat

• Genomgående uppger personer med förgymnasial utbildning oftare ohälsa än personer med eftergymnasial utbildning